Hest

Kaldblodstraver

Kaldblodstraveren har samme historiske bakgrunn som dølehesten, og har i likhet med sin nære slektning gjennomgått avlsmessige forandringer i årenes løp. Menneskets behov og ønsker har i stor grad utviklet denne hestens utseende.
Det finnes 3 norske hesteraser: fjording, nordlandshest og dølehest. Dølehest kan vi dele videre i to grupper. Tungdølen var arbeidshesten, og ble avlet på de tyngre individene innen rasen. Lettdølen ble avlet for fart, og ble favoritten blant de som hadde behov for å komme seg raskt fra sted til sted. Denne rasen ble etter hvert kjent som kaldblodstraver. Delt historie Kaldblodstraveren deler altså sin historiske bakgrunn med dølehesten. Kaldblodshestens vugge stod i norddelen av Gudbrandsdalen, ved foten av de mektige Dovrefjellene. Det var her hingsten Balder (senere Veikle Balder) ble født på Korsvoll Gård i 1849. Men det var på gården Tofte noen kilometer sør for Korsvoll at det ble drevet målbevisst avl. Tofte har historie helt tilbake til vikingtiden. Den var en av gårdene Harald Hårfagre besøkte på 800-tallet, og den ble brukt som kongsgård rundt år 1250. Skysshest og trekkhest På Tofte ble det drevet avl i to retninger. Den ene retningen gikk på de tyngre linjene og skulle utvikle en tung trekkhest og de avlet frem en annen og lettere linje til skysshesten. Denne skysshesten var forløperen for det som vi i dag kaller kaldblodstraver, og var sin tids «bil». Mennesker og varer som skulle fraktes raskt over lange strekninger hadde god nytte av denne lette, raske dølehesten. Den ble i tillegg kjent som «doktorhesten», for legene hadde også behov for å komme seg kjapt rundt i sitt distrikt. Veikle Balder Veikle Balder står i dag som den første matador innen kaldblodstraveravlen. Balders mormorsmor kom opprinnelig fra øvre Folldal. En rød hoppe hjemmehørende her, nedkom med et hoppeføll som ble kjøpt av Poul Tofte fra Tofte Gård. Poul kjøpte hoppen med tanke på videre avl, og et av føllene, ei sort hoppe, ble solgt til Torstein Hansen Korsvoll på Korsvoll Gård. Et avkom av hoppa, ble et kråkesvart hoppeføll. Dette føllet skulle bli Veikle Balders mor. For å finne Veikle Balders farfarsfar må vi et helt annet sted, til kjøpmannsstanden i hovedstaden. I april 1834 besluttet Akers Sogneselskab seg for å kjøpe inn en fullblodshingst fra England. De ønsket å foredle den norske hesterase, og et aksjeselskap innen Sogneselskabet skulle stå for importen. For å få det hele raskere unna, tilbød rittmester Jacob Meyer i Christiania seg å legge ut kjøpssummen på 1000 spesidaler (ca. 5500 kroner). To generasjoner Odin Den store dagen var 22. juni 1834. Skipet «Johannes Tønder» ankom, og ombord var det en 4-årig engelsk fullblodshingst. Mange mennesker møtte opp for å beskue hingsten, som hadde velkjente navn som Partisan og Rachel på sin stamtavle fra England. Hingsten ble straks døpt Odin, og de påfølgende årene ble han brukt til omlag 100 hopper i Norge. På Huseby i Stange var hoppen Lysebruna en av dem som fikk besøk av Odin. Hennes hingsteføll ble født i 1836 og fikk også navnet Odin, senere betegnet som Huseby-Odin. Huseby-Odin ble brukt til noen få hopper i Norge før han ble sendt til Sverige og endte sine dager der. Blant de hoppene som fikk føll etter Huseby-Odin var en som var hjemmehørende i Østre Gausdal. Hingsteføllet ble i 1840-årene kjøpt til Tofte Gård. Den sorte hoppa på Korsvoll og den nyinnkjøpte hingsten på Tofte ble foreldre til den mørkebrune hingsten Veikle Balder. På denne tiden bare kalt Balder. Bygdehingst og seterhingst Balder ble en fin hingst, lett og munter. I Balders tredje leveår ble han kjøpt tilbake til Tofte Gård der hans ætt hørte hjemme. Iver, sønn av Poul Tofte; hadde nå overtatt gårdsdriften og ansvaret for hestene og avlsarbeidet. Med sine hester deltok han på travløp i Christiania, og vant blant annet førsteprisen i et løp på Sognsvann 9. februar 1860. Etter fire år som avlshingst og kjørehest på Tofte, ble Balder solgt til Ole Olsen Veikle i Kvam som bygdehingst. Heretter bar hingsten navnet Veikle Balder og berømmelsen strakte seg over hele Norge og deler av Sverige. Veikle Balder oppnådde to førstepremier på utstillingen i Stav og ble leid av staten til seterhingst i Heimdalen og Sikkilsdalen. 24 år gammel, i 1873, endte han sine dager på Veikle. Året før skiltes veiene for tungdølen og kaldblodstraveren. Det ble da opprettet to klasser ved utstillingene. Klasse A for tyngre bruk- og kjørehester og klasse B for lettere kjøre- og ridehester. Dette gjorde også at lettdøleavlerne samlet seg og stiftet Det Norske Travselskap i 1875. Veikle Balders blod finnes også i de tyngre dølehestene, men det er kaldblodstraveren som bærer hans preg. Sønnen Dale Gudbrand ble førstepremiert på Stav i 1868, og ble straks kjøpt av trøndere som var tilstede. Hingsten satte sitt preg på avlen i Trøndelag men ble ufruktbar 14 år gammel. Dale Gudbrand hadde en rød pelsfarge, en farge som standhaftig skulle dukke opp også i de etterfølgende slektsledd. Orkdal Orkdal var hovedsete for den ypperste kaldblodstraveravlen i mange år. Veikle Balders blodlinje var sterk her, 4 hingster var direkte etterkommere etter 4 av Veikle Balders sønner. Dette gav utslag i prestasjonssterke travhester, med rekorder i på løpende bånd. Det var spesielt hoppene som her utmerket seg, for eksempel Daltypa D.3689, Dalterna D.5645 og Dalterna II T.201. I tillegg til glimrende bruksegenskaper fødte de også flere føll som gjorde det skarpt i travkonkurransene. Stegg En av dem, Trøndergutten, var sønn av Dalterna og vant det aller første totalisatorløpet i Norge, og H.M. Kongens pokal da Bjerke Travbane ble innvidd i 1928. Trygve T.66 var en av de store matadorene i avlen omkring 2. verdenskrig. Han var hjemmehørende i Hedmarken, og hadde direkte aner tilbake til Veikle Balder. I 1936 fikk han besøk av den tidligere nevnte Dalerna II fra Orkdal. Resultatet ble hingsteføllet Stegg våren 1937. Stegg hadde en kort travkarriere, men rakk å vinne Norsk Trav Kriterium, Norsk Trav-derby og Prins Haralds pokalløp. Stegg ble mest kjent som avlshingst i årene under den 2. verdenskrig. Og fra Stegg kan vi følge linjene fram til 1980-tallets supertraver Alm Svarten. En god arbeider At lettdølen var velegnet for travløp var det ingen tvil om, men den hadde også en stor rolle i hverdagen som arbeidshest i årene før motoriseringa i landbruket og transportnæringen. Bøndene som hadde litt god råd kjøpte gjerne en kaldblodstraver, det lå atskillig prestisje i å kunne vise fram en rask hest. Det beste var å trave forbi naboene på vei til kirken, noe man sørget for å ikke gjøre i stillhet. Traveren ble gjerne brukt både til gårdsarbeid og i tømmerskogen. I byene fant man dem også spent foran vogner av forskjellige slag, klare til dagens arbeidsoppgaver. Det ble en motesak for velsituerte borgere å ha raske og vakre hester på stallen. Travsportens sentrum Christiania ble travsportens sentrum. På fritiden ble det arrangert kappkjøring på isen. Allerede på 1700-tallet ble det av prester rundt om i landet skrevet om kappkjøringer i form av travløp. Under februarmarken i 1832 ble det arrangert travløp på isen i Bjørvika i Oslo. Dette var den første offisielle travkjøringen, og det er også herfra vi finner den første nedskrevne resultatlisten. Initiativtaker var Rittmester Jacob Meyer (1781-1856), trelasthandler og skipsreder. Han hadde selv travhester som han trente på fjordisen ved vinterstid. Han kjøpte gjerne middelmådige hester og trente dem opp til stortravere. Jacob Meyer var med på å stifte en komité som la planer for landets travsport og traveravl, og som også stod som ansvarlig for travløpene i Bjørvika. Han arbeidet aktivt for hesten og travsporten frem til sin død i 1856. Det ble stiftet et løp for å ære Jacob Meyer, og det første løpet 9. februar 1896 ble vunnet av hoppa Lonna og Jens Pedersen Slåtnes fra Langesund. Jacob Meyers Pokalløp er fremdeles et av de gjeveste trofeene i dagens travsport. Isen på Sognsvann Fra 1860 flyttet travløpene til innlandsisen på Sognsvann, ettersom isen på Bjørvika var dårlig. Initiativtaker denne gang var Meyers sønn, Thorvald. Etter kirketid på tredje markedsdag var det en folkevandring fra byen opp til Sognsvann en drøy time unna. Opptil 15. 000 mennesker kunne befinne seg på isen under løpene, som var en stor begivenhet for folk med en hverdag fattig på underholdning og atspredelse. De første årene ble løpet avholdt på en rettbane som var maksimum 627 meter lang. Ekvipasjene kjørte en og en, og den med best tid vant. Senere våget man seg til å kappkjøre med 2 hester ved siden av hverandre. Det ble kjørt med spisslede på vinteren og karjol om sommeren. I 1880 gikk man over til å kjøre løpet på en ovalformet bane. Løpene foregikk gjerne på andre tilfrosne steder, Frognerkilen var en av dem. Kvik Her ble folk for første gang kjent med Kvik, som travet inn seier etter seier. Under det lengste løpet som til da var arrangert på Frognerkilen (3218 meter), var han overlegen. Kviks seiersrekke fortsatte med den aller første noterte norgesrekorden på 1,42,8. Banen hadde meget løs sand og han trakk en karjol. Datidens konge, Oscar II, kom ens ærend til Christianiamarken i 1885 for å beskue traverkongen Kvik. Da Kvik måtte avlives i 1892 ble han gravlagt i en gammel gravhaug, som den kongen han var. Kviks aner kunne føres tilbake til gamle og kjente hesteslag i Østfold og Gudbrandsdalen. Alf Alf var en annen stor traver, han ble født på Østre Toten i 1881, med sterke slektsbånd på begge sider tilbake til Veikle Balder. Alf ble tidlig solgt til Sverige og med sin eier turnerte de med stor suksess på forskjellige baner i Skandinavia. På Frognerkilen vinteren 1892 slettet han Kviks norgesrekord med 8/10 sekund. Denne rekorden ble stående i hele 32 år, selv om man med tiden fikk mye bedre baner også om sommeren. Det gikk gjetord om startraske Alf, han var av gårde før de andre fikk summet seg. Hippologen og Det Norske Travselskap Sigvart Petersen er kjent som vår første hippolog, en teoretiker med helt spesielle kunnskaper om hest. Han ble senere byråsjef i Kirkedepartementet, og publiserte mye om emnene hest og travsport, litteratur som Norge inntil da var fattig på. Petersen var en av initiativtakerne for dannelsen av Det Norske Travselskap. Den 4. februar 1875 står som en viktig dato i norsk travsport. Det var den offisielle datoen for dannelsen av denne organisasjonen, som skulle ivareta hesteavlen og travsporten på den beste måte. Petersen skulle bli selskapets forretningsfører i 27 år. Han startet Norsk Traverstambok, redigerte Norsk Travkalender og var dommer ved Det Norske Travselskaps kåringer og ved Statens hesteutstillinger. Han stod bak boken «Stambog over Heste af Gudbrandsdalsk Rase», og det var han som stiftet Jacob Meyers Minneløp. Fra is til land Den første faste landbanen lå på Etterstad i Kristiania, den ble tatt i bruk i 1880 og var hovedarena for travsporten fram til 1927. I 1899 ble det anlagt en travbane tilknyttet idrettsparken på Marinlyst i Drammen. Denne ble siden fulgt av Koplan i Narvik fra1916, og deretter Forus, Klosterskogen i Bergen og Momarken i 1922. Det hadde lenge vært under arbeid å få anlagt en hovedarena i hovedstaden, og 28. juni 1928 var det åpningsdag på Bjerkebanen. Her ble det for første gang innført totalisatorspill, og på selve åpningsdagen ble det kjørt om kongepokalen. Den ble vunnet av 3-årige Trøndergutten med kusk Fin Ulven. I august samme år ble den magiske grensen på 1,40,0 slått av Cornell. Han gikk ned i historien som første kaldblodshest som klarte denne bragden. Denne har selvsagt blitt slått atskillige ganger i årene som fulgte og dagens rekord lyder i skrivende stund på 1.18,6, og er satt av Spikeld. Bjerke Dyrehospital Bjerkebanen fikk flere trenerstaller på området i 1932, flombelysningen var på plass i 1939 og i 1980 ble Bjerke Dyrehospital å finne her. De spesialiserte seg på bekjempelse av sykdom og skader, og har et tett samarbeid med travsporten, som aldri har vært redd for å gå nye veier. I dag finner vi hele 16 travtrenere og 250 hester oppstallet på Bjerke. Norsk Rikstoto Norsk Rikstoto ble stiftet i 1982, og inntektene fra dette selskapet, går til forskjellige hesteorganisasjoner i Norge blant annet til Norsk Hestesenter. Travsporten har gjort enormt mye for bevaring av hest og hesteavl i Norge, fremfor alt ved å dele ut av overskuddet fra spillene på travbanen. Færre hester Antall hester i Norge var stort frem til 2. verdenskrig, i 1918 var det registrert 225 000 hester på landsbasis. Men så ble landbruket motorisert og antallet hester sank med 75% på 50 år, i 1967 var tallet 55 000. I dag ligger tallet på 45 000. Litt over halvparten er travere, og det er noen flere kaldblods enn varmblods. Historisk sus - høydepunktene Det sier seg selv at man ikke kan nevne alle travere som har bemerket seg på banen. Et av de mest kjente radarparene var Steggbest og kusk Eilif Schou som herjet på 1950 og 1960-tallet. Steggbest var også avlshingst i Sverige og bidro sterk til å redde den svenske traverhesten. På samme tid hadde vi Spenter, som senket norgesrekorden med 5 sekunder og var innehaver av alle banerekordene på Bjerkebanen i hele 8 år. Fra samme stall kom Bestmin, som vant det som kunne vinnes av store løp. Molvin var den første til å komme under det magiske 1.30-tallet på Jarlsberg i 1951. Askim-vallaken Dally Bausen vant sin124. seier i 1963 etter en 10 år lang karriere, med flere storseire også i Sverige. Neste store travkonge var Jahn Piril, som bare ble bedre og bedre med årene. Han vant blant annet tre Meyer-pokaler, tre NM og satte tre norgesrekorder. Han døde dessverre 12 år gammel av tarmslyng. På 1970 og 1980-tallet var Vintilla travsportens dronning med 169 løpsseire. Hun kunne skilte med 36 på én sesong og hele 20 strake seire. Hun vant også over de finske kaldblodshestene som inntil da hadde vært nesten utilnærmelige. På 1980 og 1990-tallet finner vi Alm Svarten, Atom Vinter og Bork Rigel som de mest kjente representantene. Bare i Norge, Sverige og Finland Travløp med kaldblodshester er vanlig bare i Norge, Sverige og Finland. Ser man på den internasjonale travsporten, finner man bare varmblodstravere. De traver omtrent 10 sekunder raskere enn kaldblodsene per kilometer, men er også dyrere i innkjøp. Den første varmblodstraveren som kom til Norge, var den USA-importerte Jordan. Han kom allerede i 1896 og hans tippoldefar var stamfaren for verdens varmblodshester. Jordan holdt oppvisning på Frognerkilen og alle de norske varmblodshestene kan finne sine aner tilbake til Jordan. Ponnitrav Ponnitrav har vært en stor sport i Sverige i mange år og i 1999 fikk den også sitt gjennombrudd i Norge. Hittil har det vært flest shetlandsponnier og gotlandsruss i løpene, men det har også vært arrangert løp for nordlandshesten. Montéløp er et nytt satsningsområde for Det Norske Travselskap. Dette er et travløp med rytter. Sydover i Europa, spesielt i Frankrike, har denne sporten lenge vært stor med høye premier. Den norske hesten Sylvester Stallion har tjent store penger som montéhest i Frankrike etter å nesten ha vært gitt opp som traverhest. Montéløp kan være et godt tilbud for hester som trenger litt avveksling fra å gå foran en sulky. Det er utarbeidet et eget reglement for montéløp. Det arrangeres nå fulltegnede kurs over hele landet og i år 2000 ble også de første ordinære totalisatorløpene arrangert. På denne SAMLESIDEN finner du alle artiklene om hestens historie.
Denne artikkelen handler om:

Laddar...
Tack för att du väljer att uppgradera ditt konto till Everysport Plus (ditt nya pris blir 99kr/mån). Klicka på knappen nedan för att genomföra köpet.
Visa köpvillkor
Gå vidare Stäng
×

1. VILLKORENS TILLÄMPLIGHET

För att få tillgång till plus-tjänsten måste du ingå ett avtal med ESMG genom att registrera dig och betala prenumerationsavgiften.

2. PLUS-TJÄNSTENS INNEHÅLL

ESMG förnyar och förbättrar plus-tjänsten fortlöpande, vilket innebär att vi utan föregående meddelande kan komma att lägga till, förändra och ta bort innehåll och funktioner. ESMG reserverar sig för eventuella skrivfel på någon av våra sajter där det lämnas uppgifter om någon av våra plus-tjänster.

3. PRENUMERATION

Aktivering av plus-tjänsten

Ditt abonnemang startas när du fyller i registreringsformuläret och betalar avgiften för plus-tjänsten. Detta gör att du får tillgång till plus-tjänsten under tiden din prenumeration löper. I det fall ingen prenumerationsavgift utgår för den inledande perioden (som definieras vid din registrering) startas plus-tjänsten när du fyller i registreringsformuläret och registrerar ett betalningsalternativ.

Bekräftelse

Efter att du registrerat dig och betalat avgiften för plus-tjänsten så skickas en bekräftelse till dig via den e-postadress som du har uppgett vid registreringen. Bekräftelsen innehåller villkoren för din prenumeration. De uppgifter som du har angett vid registreringen kommer finnas på ditt konto. Vi ber dig kontrollera att dessa uppgifter stämmer. Om någon uppgift inte är korrekt ska du ändra dessa via ditt konto. Du ansvarar för att kontaktuppgifterna är korrekta.

Åldersgräns

För att teckna upp dig för plus-tjänsten måste du vara minst 18 år. Är du under 18 år krävs förälder eller annan förmyndares godkännande för att du ska få registrera dig och använda plus-tjänsten. Genom att registrera dig och betala avgiften intygar du samtidigt att du har inhämtat ett sådant godkännande från förälder eller annan förmyndare. Du anses alltid försäkra riktigheten av sådana uppgifter som du lämnar om dig själv.

Prenumerationens löptid och uppsägning

Din prenumeration kan antingen vara en tillsvidareprenumeration eller en tidsbestämd prenumeration. Det framgår vid din beställning och registrering för plus-tjänsten om din prenumeration är en tillsvidareprenumeration eller om den är tidsbestämd.

En tillsvidareprenumeration innebär att du får tillgång till plus-tjänsten för en viss tidsperiod (vanligen en (1) månad), vilken förlängs med samma period om du själv inte säger upp prenumerationen innan periodens upphörande. Om du inte vill att din tillsvidareprenumeration förlängs, måste du alltså säga upp prenumerationen 48 timmar innan den aktuella tidsperioden löper ut. Uppsägning kan ske på Min Sida under respektive sajt som du är inloggad på.

En tidsbestämd prenumeration innebär att du får tillgång till plus-tjänsten under den angivna tidsperioden och att prenumerationen därefter upphör per automatik. En tidsbestämd prenumeration kan inte sägas upp i förtid.

ESMG äger rätt att säga upp din prenumeration, oavsett om det är en tillsvidareprenumeration eller en tidsbestämd prenumeration, med trettio (30) dagars varsel. ESMG har även rätt att omedelbart säga upp eller frysa din prenumeration om ESMG misstänker att du bryter mot dessa Villkor.

Avgift för plus-tjänsten

Prenumerationsavgiften för plus-tjänsten utgörs av en vanligen månatlig avgift och betalas alltid i förskott. Om avgiften är annan än en månatlig framgår vid registrering. Aktuell avgift framgår även din vid din registrering. Avgiften som anges inkluderar moms.

ESMG förbehåller sig rätten att ändra avgiften för plus-tjänsten vid tillsvidareprenumerationer. Den ändrade avgiften gäller då från och med nästkommande period, förutsatt att du inte sagt upp din prenumeration innan perioden löpt ut. En tidsbestämd prenumeration påverkas inte av en eventuell prisändring under den avtalade bindningstiden.

4. BETALNINGSALTERNATIV

Klarna Payments

Som betalningslösning använder ESMG Klarna Payments. Klarna Payments presenterar viss information för dig så snart du är identifierad. Vilken information du behöver ange för att uppnå identifiering kan variera mellan olika köptillfällen och kunder. Någon kreditupplysning tas aldrig direkt i Klarna Payments utan vid behov beroende på det betalningsalternativ du har valt. Kreditupplysningar som tas av Klarna påverkar inte din kreditvärdighet och kan inte ses av andra som begär kreditupplysning om dig, till exempel banker. Sedan du har identifierats uppvisar Klarna Payments vilka alternativ som är tillgängliga för just dig. Faktura är förvalt som betalningsalternativ men du kan givetvis fritt välja något av de andra alternativen såsom direktbetalning via bank eller betalning med kort. Vilka alternativ du erbjuds kan växla från tid till annan. Du kan själv välja om du vill skydda din användning av Klarna Payments med en PIN-kod. För information om din betalning kontakta Klarna via https://www.klarna.com/se/kundservice/.

5. ANVÄNDNING AV PLUS-TJÄNSTEN

Plus-tjänsten får endast användas för privat, icke-kommersiellt bruk. Din prenumeration är personlig och dina rättigheter enligt dessa Villkor får inte överlåtas till någon annan. Du ska förvara dina användaruppgifter till ditt konto säkert och oåtkomliga för andra personer. Om du har skäl att misstänka att någon obehörig har tagit del av dina användaruppgifter ska du snarast underrätta ESMG om detta. Du ansvarar själv för skada som orsakas genom att någon obehörig har använt dina uppgifter.

Du får inte heller använda plus-tjänsten så att ESMG eller annan drabbas av olägenhet eller skada. Notera särskilt vad som gäller om rättigheterna till plus-tjänstens innehåll under punkt 6 nedan.

6. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Allt innehåll som tillhandahålls genom plus-tjänsten, såsom texter, stillbilder och rörliga bilder, grafik, teckningar och datakoder, skyddas av lagen om upphovsrätt (1960:729) och rättigheterna därtill innehas av ESMG eller dess licensgivare. ESMGs varumärken och kännetecken är skyddade av varumärkesrättslig lagstiftning. Att du skapar ett konto och använder plus-tjänsten ger dig ingen rätt att mångfaldiga, kopiera, överlåta, upplåta, överföra eller i annan form utnyttja sådant innehåll som förekommer i plus-tjänsten och ej heller att använda att ESMGs varumärken och kännetecken.

7. BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

ESMG behandlar dina personuppgifter i enlighet vår personuppgiftspolicy som finns tillgänglig på https://www.esmg.se/personuppgifter/

8. COOKIES

ESMG använder sig av cookies för att ge dig en bättre upplevelse på ESMGs plattformar. Läs mer här: https://www.esmg.se/cookiepolicy/

9. TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Din tillgång till plus-tjänsten är vid var tid beroende av att du innehar erforderlig hårdvara och mjukvaror, såsom program för webbläsare och e-post, samt abonnemang för Internetanslutning. ESMG åtar sig inget ansvar för din tillgång till hårdvara och mjukvaror och inte heller för funktionaliteten i dessa eller förekommande kostnader som tredje parter, såsom internet- eller mobiltelefonoperatörer, kan betinga sig av dig i anledning av din användning av plus-tjänsten. Plus-tjänsten stöds av de senaste operativsystemen.

10. ANSVARSBEGRÄNSNING

ESMG kan inte hållas ansvarig för plus-tjänstens funktion, tillgänglighet, kvalitet, användbarhet eller säkerhet. Denna ansvarsbegränsning omfattar varje skada, direkt eller indirekt, som kan hänföras till användningen, eller hinder att använda, plus-tjänsten och dess innehåll. ESMG kan inte heller hållas ansvarig för tredje parters innehåll eller information som du kan ha fått del av genom användning av plus-tjänsten.

ESMG har rätt att tillfälligt stänga plus-tjänsten för att genomföra systemunderhåll, uppgradering eller för att vidta andra tekniska åtgärder. ESMG ska, i möjligaste mån, utföra dessa åtgärder med så små störningar som möjligt för dig. ESMG ansvarar inte för skada eller förlust som du kan anse dig lida av på grund av plus-tjänstens begränsningar i tillgång enligt ovan.

11. LÄNKAR

Plus-tjänsten kan innehålla länkar till andra webbplatser som kontrolleras av tredje part. ESMG ansvarar inte för innehåll och överföringar från sådana länkade webbplatser.

12. VILLKORSÄNDRING

ESMG har rätt att ändra dessa Villkor. En villkorsändring träder i kraft tidigast trettio (30) dagar efter det att ändrade villkor har meddelats dig via den e-postadress som du har uppgett vid registrering för plus-tjänsten. Om du inte godtar villkorsändringen kan du inom ovan nämnda 30-dagarsfrist säga upp din prenumeration. En uppsägning kan göras via e-post till kundtjanst@esmg.se. Om du inte sagt upp din prenumeration eller om du använder plus-tjänsten efter det att de nya villkoren trätt i kraft, innebär detta att du anses ha accepterat de nya ändrade villkoren.

13. ÅNGERRÄTT

Om du tecknar en prenumeration som privatperson, har du rätt att ångra ditt köp. Om du vill utnyttja din ångerrätt, måste du meddela oss inom 14 dagar från din beställning av plus-tjänsten. Du kan meddela oss genom att kontakta ESMGs kundtjänst via kundtjanst@esmg.se. På Konsumentverkets hemsida (www.konsumentverket.se) finns en blankett som du kan använda dig av för att utnyttja din ångerrätt.

Om prenumerationen redan är betald vid utövande av ångerrätten kommer vi att återbetala prenumerationsavgiften. Eftersom betalning för plus-tjänsten sker via Klarna Payments, så återbetalas avgiften via Klarna.

14. MEDDELANDEN

Du accepterar att ESMG kan komma att kontakta dig genom den e-postadress du angett vid din registrering, i syfte att informera dig om villkorsändringar eller andra meddelanden hänförliga till din prenumeration eller till plus-jänsten.

Vi använder även din e-post för att skicka dig meddelanden som avser direktmarknadsföring, såsom nyhetsbrev, information och erbjudanden om ESMGs olika tjänster och varumärken. Om du inte vill ta del av dessa meddelanden kan du avanmäla dig antingen genom att använda länken för avanmälan längst ned i mejlet eller genom att ändra kontoinställningar på Min Sida.

15. TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTELÖSNING

Dessa Villkor ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk lag. Eventuell tvist ska avgöras av svensk allmän domstol, med Stockholms tingsrätt som första instans. Tvist kan också prövas av Allmänna reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas.

16. KONTAKTUPPGIFTER

Du är alltid välkommen att kontakta ESMG via kundtjanst@esmg.se

Ange din värdekod:

Lös in värdekod Stäng